En webbaserad kunskapsbank om allergi och astma

För att sprida kunskap om astma, allergi och annan överkänslighet har AllergiKompetensCentrum syd (AKC syd) arbetat fram kortfattad information för både allergipatienter och vårdpersonal. All fakta är medicinskt granskad av specialister inom ämnesområdet och baserade på vetenskapliga rön.Illustration av faktablad och dator

Idéerna kring att ta fram enskilda informationsblad föddes utifrån behovet av att hitta användbar och lättläst information samlat på ett ställe för att ge till patienter, information utan anknytning till läkemedelsbolag, beträffande innehåll och finansiering. Fördelarna med bladen är att de är lätta att skriva ut för vårdpersonalen på astma/KOL- mottagningarna. De ska inte behöva ha högar med broschyrer, vilket det också kan vara svårt att hinna granska för att se om de fortfarande är aktuella.

Det är lätt att läsa på skärmen – allt finns samlat

Men med teknikens utveckling har nu bladen blivit läsbara som webbtexter. Det går nu att nå informationsbladen med hjälp av webbläsaren i mobiltelefonen och på surfplattan. Det går snabbt att ladda upp texterna för att läsa dem direkt på skärmen, och med en kontinuerlig uppdatering hålls texterna aktuella.

Framtagandet av de första bladen var ett samarbete med specialister vid hudkliniken i Malmö på Skånes universitetssjukhus. Serien om urtikaria (nässelutslag) kom att innehålla information om akut och kronisk urtikaria, dermografism, värme- och ansträngningsurtikaria, köldurtikaria, ljusurtikaria samt tryckurtikaria. Efter hand har det kommit in fler och fler önskemål och för närvarande finns det cirka 40 blad tillgängliga på hemsidan och nya är under utarbetande.

www.akcsyd.se/kunskapsbank finner man informationsbladen. Under fliken ”Fakta om allergi” går det att hitta information om olika typer av födoämnesallergier, till exempel jordnötsallergi, komjölksallergi och äggallergi eller om intolerans så som laktos- och glutenintolerans.

Som hjälpmedel för vårdpersonalen

Ett önskemål som många uttryckt är behovet av tydliga behandlingsscheman för barn i olika åldrar och två varianter har därför tagits fram. Behandlande läkare kan lätt fylla i aktuell ordination och det blir också tydligt för föräldrarna vilken ordination som gäller. Ytterligare hjälpmedel för vårdpersonalen är informationsbladen kring spirometriundersökningar. Kortfattat samlas det viktigaste om hur en reversibilitetstest eller en ansträngningsprovokation går till, och vad som gäller kring patientens läkemedelsanvändande i samband med undersökningen.

Men först och främst är framtagandet av ämnen baserade på efterfrågan. Genom att studera besökarnas val på AKC syds hemsida går det att se att de sidor som har haft flest besökare är de som beskriver nickallergi, humleallergi samt fisk- och skaldjursallergi.

Läs mer:

 

Allergikonsulent – en länk mellan patient, sjukvård och samhälle!

Personer med astma, allergi eller någon annan överkänslighet kan, trots en bra medicinsk behandling, uppleva besvär med sin sjukdom. Det kan då vara av vikt att undersöka både personens miljö hemma och miljön de vistas i under dagtid, såsom förskola, skola eller arbetsplats.

I Sverige finns i några landsting så kallade allergikonsulenter. Allergikonsulenten är en sjuksköterska med specialistkompetens inom allergi och astma. De har till uppgift att både ge stöd och hjälp till den enskilda patienten samt att medverka med insatser i samhället som stort. Detta patientcentrerade arbete utförs enligt Socialstyrelsens nationella indikatorer för God vård.

Det samhällscentrerade arbetet som allergikonsulenterna bedriver, går ut på att öka kunskapen om astma, allergisjukdomar och annan överkänslighet. Detta gör de genom kommunal samverkan, utbildningsinsatser, utarbetande av informationsmaterial och deltar i allergironder. Exempel på utbildningsinsatser är födoämnesallergiutbildning till yrkesgrupper som måltidspersonal, verksamhetschefer, pedagoger i förskola och skola eller kan de arrangera inomhusmiljöutbildning till verksamhetsansvariga, städpersonal, pedagoger med flera inom skola och förskola.

För mer information eller kontakt med allergikonsulenten i din region, gå in på Astma- och allergisjuksköterskeföreningen ASTA:s hemsida www.asta.org.se

Livskvalitet hos barn med allergiska besvär

Ett viktigt mål för vår behandling, både för individ, familj och samhälle

Inom vården finns det begränsat med resurser. Detta gör att vi måste hushålla med våra resurser. Hur gör man då det?

I en nyligen publicerad studie från Finland undersökte man hur mycket de allergiska sjukdomarna kostade samhället. För små barn med astma var kostnaden omkring 1400 Euro för de två första åren. Detta var en beräkning på kostnader för sjukvårdsbesök, mediciner etc. Och detta är bara kostnaden i pengar. Därutöver får man ju betänka all oro som ett sjukt barn orsakar för barnen och deras familjer.

I samma studie beräknade man att varje småbarn med födoämnesallergi kostar samhället cirka 3200 !!!! Euro. Tänk att det med en sådan dyr sjukdom måste vara alldeles solklart att om vi kan minska antalet allergiker skulle det ha ett stort värde, både för allergikern och samhället. Ibland utesluter vi födoämnet för säkerhetsskull eller har kvar specialkosten alldeles för länge. Med detta i beaktande kanske vi borde vara ännu noggrannare i vår diagnostik så att inte någon får felaktigt diagnosen födoämnesallergi eller har kvar den onödigt länge. För väldigt många växer den nämligen snabbt bort.

Det allra effektivaste sättet att spara pengar åt samhället är att noggrant och korrekt diagnostisera och behandla patienterna så att de är så välkontrollerade som möjligt. För att ta ett exempel, så har det visat sig att en stor andel av pollenallergiker inte är tillräckligt kontrollerade i sina besvär, fastän det finns effektiva behandlingsmetoder som sannolikt underutnyttjas. Vi vet inte exakt hur mycket vi förlorar på att ha dessa patienter sjukare än de behöver vara, men sannolikt rör det sig om många tusentals kronor. Och då pratar vi endast om kronor och ören. Vi har då inte pratat om den påverkan som vi ser hos våra barn och ungdomar med allergier och hur deras vardag påverkas.

Barn och ungdomar med pollenallergiska besvär har en klart påverkad hälsorelaterad livskvalitet. De är ofta trötta utav sina besvär, har svårt att koncentrera sig och svårt att komma ihåg saker de lärt sig i skolan. Tänk på att dessa besvär med pollenallergi brukar infalla under en period på året (vår och sommar) där de har viktiga, ja ibland helt avgörande slutprov för framtida studier och arbete. Deras fysiska status är ofta sämre än barn och ungdomar med andra kroniska sjukdomar. Det är inte sällan som de inte orkar vara med och leka eller sporta ute.

Risken finns att barn och ungdomar som blir passiviserade på grund av sin allergi behåller denna passiva livsstil i vuxenlivet, med konsekvenser som vi har svårt att överblicka.

Fokus måste ligga på att göra det bästa för dessa patienter. Det är primärt hälso- och sjukvårdens mål, men även för samhället i stort, det allra viktigaste ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den bästa besparingen är alltid att patienterna blir optimalt omhändertagna och uppnår maximal livskvalitet. Detta måste ur ett samhällsperspektiv vara den bästa satsningen på lång sikt.

Vi inom vården måste i första hand se till att patienterna har rätt diagnos. När detta är konstaterat måste vi se till att patienten bli optimalt omhändertagen, oavsett var i vårdkedjan de tas emot. Det kan vara på apoteket där många söker hjälp i första hand eller därefter inom primärvården, och blir de inte tillräckligt bra trots omhändertagande i primärvården, går de  vidare för bedömning inom specialistsjukvården. Det får aldrig uppstå situationer där patienten hamnar mellan stolar, så kallat teoretiska gränsdragningar mellan vilka patienter som ska gå i primärvården och specialistvården.

Håll ribban högt. Se till att våra allergiska barn är väl behandlade och att de har en optimal livskvalitet så att de ges de bästa förutsättningar att utvecklas både fysiskt, psykiskt och socialt.

Hampus Kiotseridis
Specialistläk, barn- och ungdomsmedicin, Skåne univerisitetssjukhus samt Allergikompetenscentrum syd

Läs mer:

  • Alanne S, Maskunitty A, Nermes M, Laitinen K, Pekurinen M., Public Health. 2012 Oct;126(10):866-72. doi: 10.1016/j.puhe.2012.06.003. Epub 2012 Oct 1
  • Kiotseridis H, Cilio CM, Bjermer L, Aurivillius M, Jacobsson H, Dahl A, Tunsäter A., Clin Respir J. 2012 May 24

 

Allergivaccination – något för var och en?

Hur långt har vi egentligen kommit med vaccinationer mot allergier? Och kan vi förebygga allergier ?

Nya mediciner kommer hela tiden mot allergiska besvär och äldre mediciner utvecklas och blir bättre. Allergivaccination är en behandling som faktiskt funnits i mer än 100 år och beskrevs av Noon 1911. Det är faktiskt ingen egentlig vaccination men kallas så, med tanke på likheten i själva behandlingen, nämligen att man tar injektioner för att bli bättre i sin sjukdom. Rätteligen heter det allergenspecifik immunterapi och förkortas ASIT.

Vad allergenspecifik immunterapi handlar om är att man får regelbundna injektioner med det som man är allergisk mot under en begränsad tid. Ofta innebär det tre års behandling med ungefär en injektion varannan månad. Denna behandling ges på alla större specialistmottagningar, men för närvarande inte inom primärvården. Detta innebär att man som patient behöver en remiss till en specialistklinik om man är intresserad av behandling.

Oftast ges behandlingen mot pollenallergier, som gräs, björk och gråbo, men kan också ges mot pälsdjur och kvalster. Det finns också vaccination (ASIT-behandling) mot bi- och getingallergier, vilket har god effekt på dem som haft allvarliga reaktioner vid tidigare stick.

Effekten av en allergivaccination (ASIT) är väldigt bra. Nästan alla som startar en behandling blir betydligt bättre i sin allergi, även om de som regel inte blir helt fria från sina besvär. ”­Lite besvär tål man, så länge det inte påverkar min vardag” är något som många, vilka har provat ASIT tycker, och från att kanske inte har kunnat vara utomhus under pollensäsongen så kan de nu göra ”allt de vill”.

Vilka personer är aktuella för behandling?
De som är aktuella för ASIT-behandling och som bedöms orka med den relativt besvärliga behandlingen är personer som har allergiska besvär som påverkar dem i vardagen, trots att de tagit sina vanliga allergimediciner. Det kan vara att de inte sover bra på grund av sina allergiska besvär eller att de inte orkar det de egentligen önskar göra, som till exempel att spela fotboll med sina kamrater. Tröttheten är ett ofta påtagligt problem, vilket gör att de inte riktigt fungerar i vardagen.

Framtiden för allergivaccination
Framtiden för allergivaccination/ASIT ser ljus ut. Nya mediciner kommer ständigt ut på marknaden och sedan ett par år tillbaka finns en ”vaccination” i tablettform, än så länge endast för dem med gräspollenallergi. Men det kommer snart flera tablettvarianter mot andra pollenallergier, men de är fortfarande under utprovning.

Ett annat intressant område för ASIT-behandling är mot födoämnesallergier för personer med svår allergi, exempelvis mot jordnötter, och med ständig risk för allvarliga reaktioner om de skulle råka få fel födoämne i sig. En del av dessa behöver ständigt bära med sig en adrenalinpenna för att kunna använda om de skulle få fel mat.

Mycket forskning pågår för att ta fram säkra och bra vaccinationsprogram mot dessa allergier och sannolikt kommer detta att vara verklighet inom de närmaste åren. Det skulle vara väldigt värdefullt att kunna ge denna behandling till alla med besvärlig allergi och jag ser fram emot denna dag.

Hampus Kiotseridis
Specialistläk, barn- och ungdomsmedicin, Skåne univerisitetssjukhus samt Allergikompetenscentrum syd

Mer läsning om för intresserade:

  • ”Allergenspecifik immunterapi” rekommendationer sammanställda på uppdrag av Svenska Föreningen för Allergologi, 2009. (www.sffa.nu)
  • ”The future of food allergy therapeutics”. Michele Henson, A. Wesley Burks. Semin Immunopathol. 2012 Jun 27.
  • ”Oral immunotherapy for the treatment of peanut allergy: systematic review of six case series studies”. A. Sheikh , U. Nurmatov , I. Venderbosch , E. Bischoff. Prim Care Respir J. 2012 Mar;21(1):41-9.

Äntligen drar det igång !!!

Efter minst ett års planering drar vi nu igång vår stora kartläggning om allergisjuklighet hos barn och ungdomar i vårt projekt ABISS (Allergibarn i södra sjukvårdsregionen). Det känns jättespännande! Att ha börjat med en tanke om på vilket sätt våra barn med allergiska besvär har det i sina vardagsliv, till att få dra igång denna jätteundersökning i 13 kommuner och med över 8 000 barn att fråga.

Mer än vart tredje barn har något allergiskt besvär och under många år har förekomsten hela tiden ökat. Många har lindrigare besvär och klarar sig bra med förebyggande åtgärder eller receptfria mediciner, medan en liten andel har det väldigt besvärligt i sin vardag av sin allergi. Eftersom det är vanligt med allergier blir det ändå många barn som har det väldigt besvärligt. De kanske inte orkar vara tillsammans andra barn som är ute och leker. De orkar inte leka med andra kamrater, utan vill helst bara vila. Kanske många har problem med skolarbetet då de har svårare att koncentrera sig och svårare att komma ihåg saker som de lärt sig. Andra studier har även visat att pollenallergiker har sämre testresultat under pollensäsongen. Något som kan vara helt avgörande för framtida skolgång.

Får då dessa barn optimal behandling idag? Det vet vi ingenting om. Det är det som vi är intresserade av att ta reda på.

Speciellt nu när många köper sina allergimediciner receptfritt på apoteken och ibland till och med i livsmedelsaffärer. Då vet vi verkligen inte om de får rätt uppföljning. Idag finns det potenta läkemedel, till exempel finns det så kallat allergivaccination eller ASIT där man får sprutor eller tabletter mot det man inte tål. Man bygger då upp ett skydd som leder till att kroppen inte reagerar lika kraftigt mot det man är allergisk mot. Detta skydd har väldigt många allergiker nytta av, men det är förhållandevis få som behandlas idag. Kanske kunskapen om denna behandlingsform är för låg? Det ska bli spännande att se vilka resultat vi får i ABISS studien.

Undersökningen kommer att göras på cirka 8 000 elever i årskurserna 7 och 8 på utvalda skolor runt om i Skåne, Blekinge, Kronberg och Halland. Föräldrarna kommer att få information och sedan godkänna att barnen deltar i undersökningen. Därefter får barnen fylla i en webbenkät med frågor om eventuella allergiska besvär. På omkring 1 000 av barnen tas sedan ett blodprov och det görs en hudtest för att se närmare på allergier.

Resultaten kommer att presenteras under nästa år.

Hampus Kiotseridis
Specialistläk, barn- och ungdomsmedicin, Skåne univerisitetssjukhus
samt Allergikompetenscentrum syd

Ny blogg om allergier

Välkommen till vår blogg om fakta och tankar kring allergologi i vårt samhälle. Vi på Allergikompetenscentrum kommer här att samla inlägg från personal, vilket kan vara sjuksköterskor, läkare och forskare inom allergologi eller överkänslighet. De kommer någon gång per vecka att delge oss kunskap och sin omvärldsbevakning.

Marianne Person
Kommunikatör
Allergikompetenscentrum