Livskvalitet hos barn med allergiska besvär

Ett viktigt mål för vår behandling, både för individ, familj och samhälle

Inom vården finns det begränsat med resurser. Detta gör att vi måste hushålla med våra resurser. Hur gör man då det?

I en nyligen publicerad studie från Finland undersökte man hur mycket de allergiska sjukdomarna kostade samhället. För små barn med astma var kostnaden omkring 1400 Euro för de två första åren. Detta var en beräkning på kostnader för sjukvårdsbesök, mediciner etc. Och detta är bara kostnaden i pengar. Därutöver får man ju betänka all oro som ett sjukt barn orsakar för barnen och deras familjer.

I samma studie beräknade man att varje småbarn med födoämnesallergi kostar samhället cirka 3200 !!!! Euro. Tänk att det med en sådan dyr sjukdom måste vara alldeles solklart att om vi kan minska antalet allergiker skulle det ha ett stort värde, både för allergikern och samhället. Ibland utesluter vi födoämnet för säkerhetsskull eller har kvar specialkosten alldeles för länge. Med detta i beaktande kanske vi borde vara ännu noggrannare i vår diagnostik så att inte någon får felaktigt diagnosen födoämnesallergi eller har kvar den onödigt länge. För väldigt många växer den nämligen snabbt bort.

Det allra effektivaste sättet att spara pengar åt samhället är att noggrant och korrekt diagnostisera och behandla patienterna så att de är så välkontrollerade som möjligt. För att ta ett exempel, så har det visat sig att en stor andel av pollenallergiker inte är tillräckligt kontrollerade i sina besvär, fastän det finns effektiva behandlingsmetoder som sannolikt underutnyttjas. Vi vet inte exakt hur mycket vi förlorar på att ha dessa patienter sjukare än de behöver vara, men sannolikt rör det sig om många tusentals kronor. Och då pratar vi endast om kronor och ören. Vi har då inte pratat om den påverkan som vi ser hos våra barn och ungdomar med allergier och hur deras vardag påverkas.

Barn och ungdomar med pollenallergiska besvär har en klart påverkad hälsorelaterad livskvalitet. De är ofta trötta utav sina besvär, har svårt att koncentrera sig och svårt att komma ihåg saker de lärt sig i skolan. Tänk på att dessa besvär med pollenallergi brukar infalla under en period på året (vår och sommar) där de har viktiga, ja ibland helt avgörande slutprov för framtida studier och arbete. Deras fysiska status är ofta sämre än barn och ungdomar med andra kroniska sjukdomar. Det är inte sällan som de inte orkar vara med och leka eller sporta ute.

Risken finns att barn och ungdomar som blir passiviserade på grund av sin allergi behåller denna passiva livsstil i vuxenlivet, med konsekvenser som vi har svårt att överblicka.

Fokus måste ligga på att göra det bästa för dessa patienter. Det är primärt hälso- och sjukvårdens mål, men även för samhället i stort, det allra viktigaste ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den bästa besparingen är alltid att patienterna blir optimalt omhändertagna och uppnår maximal livskvalitet. Detta måste ur ett samhällsperspektiv vara den bästa satsningen på lång sikt.

Vi inom vården måste i första hand se till att patienterna har rätt diagnos. När detta är konstaterat måste vi se till att patienten bli optimalt omhändertagen, oavsett var i vårdkedjan de tas emot. Det kan vara på apoteket där många söker hjälp i första hand eller därefter inom primärvården, och blir de inte tillräckligt bra trots omhändertagande i primärvården, går de  vidare för bedömning inom specialistsjukvården. Det får aldrig uppstå situationer där patienten hamnar mellan stolar, så kallat teoretiska gränsdragningar mellan vilka patienter som ska gå i primärvården och specialistvården.

Håll ribban högt. Se till att våra allergiska barn är väl behandlade och att de har en optimal livskvalitet så att de ges de bästa förutsättningar att utvecklas både fysiskt, psykiskt och socialt.

Hampus Kiotseridis
Specialistläk, barn- och ungdomsmedicin, Skåne univerisitetssjukhus samt Allergikompetenscentrum syd

Läs mer:

  • Alanne S, Maskunitty A, Nermes M, Laitinen K, Pekurinen M., Public Health. 2012 Oct;126(10):866-72. doi: 10.1016/j.puhe.2012.06.003. Epub 2012 Oct 1
  • Kiotseridis H, Cilio CM, Bjermer L, Aurivillius M, Jacobsson H, Dahl A, Tunsäter A., Clin Respir J. 2012 May 24

 

Berätta för dina vänner

Äntligen drar det igång !!!

Efter minst ett års planering drar vi nu igång vår stora kartläggning om allergisjuklighet hos barn och ungdomar i vårt projekt ABISS (Allergibarn i södra sjukvårdsregionen). Det känns jättespännande! Att ha börjat med en tanke om på vilket sätt våra barn med allergiska besvär har det i sina vardagsliv, till att få dra igång denna jätteundersökning i 13 kommuner och med över 8 000 barn att fråga.

Mer än vart tredje barn har något allergiskt besvär och under många år har förekomsten hela tiden ökat. Många har lindrigare besvär och klarar sig bra med förebyggande åtgärder eller receptfria mediciner, medan en liten andel har det väldigt besvärligt i sin vardag av sin allergi. Eftersom det är vanligt med allergier blir det ändå många barn som har det väldigt besvärligt. De kanske inte orkar vara tillsammans andra barn som är ute och leker. De orkar inte leka med andra kamrater, utan vill helst bara vila. Kanske många har problem med skolarbetet då de har svårare att koncentrera sig och svårare att komma ihåg saker som de lärt sig. Andra studier har även visat att pollenallergiker har sämre testresultat under pollensäsongen. Något som kan vara helt avgörande för framtida skolgång.

Får då dessa barn optimal behandling idag? Det vet vi ingenting om. Det är det som vi är intresserade av att ta reda på.

Speciellt nu när många köper sina allergimediciner receptfritt på apoteken och ibland till och med i livsmedelsaffärer. Då vet vi verkligen inte om de får rätt uppföljning. Idag finns det potenta läkemedel, till exempel finns det så kallat allergivaccination eller ASIT där man får sprutor eller tabletter mot det man inte tål. Man bygger då upp ett skydd som leder till att kroppen inte reagerar lika kraftigt mot det man är allergisk mot. Detta skydd har väldigt många allergiker nytta av, men det är förhållandevis få som behandlas idag. Kanske kunskapen om denna behandlingsform är för låg? Det ska bli spännande att se vilka resultat vi får i ABISS studien.

Undersökningen kommer att göras på cirka 8 000 elever i årskurserna 7 och 8 på utvalda skolor runt om i Skåne, Blekinge, Kronberg och Halland. Föräldrarna kommer att få information och sedan godkänna att barnen deltar i undersökningen. Därefter får barnen fylla i en webbenkät med frågor om eventuella allergiska besvär. På omkring 1 000 av barnen tas sedan ett blodprov och det görs en hudtest för att se närmare på allergier.

Resultaten kommer att presenteras under nästa år.

Hampus Kiotseridis
Specialistläk, barn- och ungdomsmedicin, Skåne univerisitetssjukhus
samt Allergikompetenscentrum syd

Berätta för dina vänner