Allergikonsulent – en länk mellan patient, sjukvård och samhälle!

Personer med astma, allergi eller någon annan överkänslighet kan, trots en bra medicinsk behandling, uppleva besvär med sin sjukdom. Det kan då vara av vikt att undersöka både personens miljö hemma och miljön de vistas i under dagtid, såsom förskola, skola eller arbetsplats.

I Sverige finns i några landsting så kallade allergikonsulenter. Allergikonsulenten är en sjuksköterska med specialistkompetens inom allergi och astma. De har till uppgift att både ge stöd och hjälp till den enskilda patienten samt att medverka med insatser i samhället som stort. Detta patientcentrerade arbete utförs enligt Socialstyrelsens nationella indikatorer för God vård.

Det samhällscentrerade arbetet som allergikonsulenterna bedriver, går ut på att öka kunskapen om astma, allergisjukdomar och annan överkänslighet. Detta gör de genom kommunal samverkan, utbildningsinsatser, utarbetande av informationsmaterial och deltar i allergironder. Exempel på utbildningsinsatser är födoämnesallergiutbildning till yrkesgrupper som måltidspersonal, verksamhetschefer, pedagoger i förskola och skola eller kan de arrangera inomhusmiljöutbildning till verksamhetsansvariga, städpersonal, pedagoger med flera inom skola och förskola.

För mer information eller kontakt med allergikonsulenten i din region, gå in på Astma- och allergisjuksköterskeföreningen ASTA:s hemsida www.asta.org.se

Berätta för dina vänner

Livskvalitet hos barn med allergiska besvär

Ett viktigt mål för vår behandling, både för individ, familj och samhälle

Inom vården finns det begränsat med resurser. Detta gör att vi måste hushålla med våra resurser. Hur gör man då det?

I en nyligen publicerad studie från Finland undersökte man hur mycket de allergiska sjukdomarna kostade samhället. För små barn med astma var kostnaden omkring 1400 Euro för de två första åren. Detta var en beräkning på kostnader för sjukvårdsbesök, mediciner etc. Och detta är bara kostnaden i pengar. Därutöver får man ju betänka all oro som ett sjukt barn orsakar för barnen och deras familjer.

I samma studie beräknade man att varje småbarn med födoämnesallergi kostar samhället cirka 3200 !!!! Euro. Tänk att det med en sådan dyr sjukdom måste vara alldeles solklart att om vi kan minska antalet allergiker skulle det ha ett stort värde, både för allergikern och samhället. Ibland utesluter vi födoämnet för säkerhetsskull eller har kvar specialkosten alldeles för länge. Med detta i beaktande kanske vi borde vara ännu noggrannare i vår diagnostik så att inte någon får felaktigt diagnosen födoämnesallergi eller har kvar den onödigt länge. För väldigt många växer den nämligen snabbt bort.

Det allra effektivaste sättet att spara pengar åt samhället är att noggrant och korrekt diagnostisera och behandla patienterna så att de är så välkontrollerade som möjligt. För att ta ett exempel, så har det visat sig att en stor andel av pollenallergiker inte är tillräckligt kontrollerade i sina besvär, fastän det finns effektiva behandlingsmetoder som sannolikt underutnyttjas. Vi vet inte exakt hur mycket vi förlorar på att ha dessa patienter sjukare än de behöver vara, men sannolikt rör det sig om många tusentals kronor. Och då pratar vi endast om kronor och ören. Vi har då inte pratat om den påverkan som vi ser hos våra barn och ungdomar med allergier och hur deras vardag påverkas.

Barn och ungdomar med pollenallergiska besvär har en klart påverkad hälsorelaterad livskvalitet. De är ofta trötta utav sina besvär, har svårt att koncentrera sig och svårt att komma ihåg saker de lärt sig i skolan. Tänk på att dessa besvär med pollenallergi brukar infalla under en period på året (vår och sommar) där de har viktiga, ja ibland helt avgörande slutprov för framtida studier och arbete. Deras fysiska status är ofta sämre än barn och ungdomar med andra kroniska sjukdomar. Det är inte sällan som de inte orkar vara med och leka eller sporta ute.

Risken finns att barn och ungdomar som blir passiviserade på grund av sin allergi behåller denna passiva livsstil i vuxenlivet, med konsekvenser som vi har svårt att överblicka.

Fokus måste ligga på att göra det bästa för dessa patienter. Det är primärt hälso- och sjukvårdens mål, men även för samhället i stort, det allra viktigaste ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den bästa besparingen är alltid att patienterna blir optimalt omhändertagna och uppnår maximal livskvalitet. Detta måste ur ett samhällsperspektiv vara den bästa satsningen på lång sikt.

Vi inom vården måste i första hand se till att patienterna har rätt diagnos. När detta är konstaterat måste vi se till att patienten bli optimalt omhändertagen, oavsett var i vårdkedjan de tas emot. Det kan vara på apoteket där många söker hjälp i första hand eller därefter inom primärvården, och blir de inte tillräckligt bra trots omhändertagande i primärvården, går de  vidare för bedömning inom specialistsjukvården. Det får aldrig uppstå situationer där patienten hamnar mellan stolar, så kallat teoretiska gränsdragningar mellan vilka patienter som ska gå i primärvården och specialistvården.

Håll ribban högt. Se till att våra allergiska barn är väl behandlade och att de har en optimal livskvalitet så att de ges de bästa förutsättningar att utvecklas både fysiskt, psykiskt och socialt.

Hampus Kiotseridis
Specialistläk, barn- och ungdomsmedicin, Skåne univerisitetssjukhus samt Allergikompetenscentrum syd

Läs mer:

  • Alanne S, Maskunitty A, Nermes M, Laitinen K, Pekurinen M., Public Health. 2012 Oct;126(10):866-72. doi: 10.1016/j.puhe.2012.06.003. Epub 2012 Oct 1
  • Kiotseridis H, Cilio CM, Bjermer L, Aurivillius M, Jacobsson H, Dahl A, Tunsäter A., Clin Respir J. 2012 May 24

 

Berätta för dina vänner